Håller med dig i mångt och mkt. Jag tycker dock att åldern ej skall förknippas med föryngring av skidsverige. Däremot kan jag tycka att det tar för många säsonger innan man släpps in i hetluften. När verkligheten är den att de flesta av våra skidlärare försvinner innan de har gjort tre säsonger är möjligheten till att kunna påverka alldeles för långt borta......

Jag har jobbat som skidlärare i 6 säsonger, fyra i sverige och två utomlands, och är bara 23 år. Känner dock att skidlärarsverige inte längre har något att ge mig. Penga mässigt är de en kattastrof och de är nog mkt pga de att folk som fortfarande ser en utmaning med skidlärar yrket tar sig utomlands och jobbar. Så då är de ju inte så konstigt att skidlärarna försvinner efter tre säsonger.
Vi måste bli bättre på att marknadsföra oss i de svenska skidskolorna så att vi kan nå ut till alla barns föräldrar, de är ju ändå de som håller i plånboken och de är de som så småningom vill ha avancerade lektioner, vilket i sin tur gör att de blir intressantare efter ett par år att jobba m yrket. De måste komma till insikt m detta högt upp i skistar om de ska kunna ske en förändring. De e svårt att få skidlärare att stanna länger än en säsong om man vet att de människorna som anställer oss, ser oss som en förbruknings vara...mister vi en står de tusen åter. De är tyvärr så jag känner det...

Svårt!
Det är svårt att uttrycka detta kortfattat, men jag skall försöka. Hoppas att jag inte blir missförstådd, utan att ni förstår en äldres åsikter!
Det är väldigt lätt att tycka, men ibland verkar det vara svårare att göra något. Jag tillhör förmodligen "Pamparna", men definitivt inte Gubbväldet.
Jag tror att vi alla skall vara glada för att det finns människor som vill och orkar fortsätta. Utan den gedigna kunskap och erfarenhet som "alla gamla uvar" besitter, skulle vi inte ha någon bransch ö.h.t.! Naturligtvis behövs det också nytt blod och friska idéer, men jag tror på en mix. Innan man kan få förtroende / ansvar måste man visa att man kan ta ansvar först.
I SSLF har vi svårt att finna människor som vill lägga ned ideell tid. Här finns det plats för fräscht blod - välkomna! Det enda viktiga är att man kan och vill!

Håller helt med Eva här. Kunskapen "den äldre generationen" besitter är ovärdelig i sammanhanget.
Visst kan jag uppleva att det är lite av ett slutet sällskap, men jag är helt övertygad att om man visar framfötterna så spelar ålder eller kön för den delen, ingen som helst roll.
Självklart så ska och kan de som vill stiga i hierikin också få möjlighet till detta, jag tror i och för sig inte är det stora problemet. Jag tror problemet bottnar i att så många ser skidläraryrket som en kort period i livet innan man blir "vuxen". Visst finns det folk som vill satsa, men man kan välja på att satsa i Sverige eller utomlands. Jämför med fotbolls proffs, oftast så utvecklas man bättre i sin "hem miljö" i gamla trygga Sverige än att hamna i reservlaget utomlands förvisso med mer pengar på kontot men med lite speltid och då mindre erfarenhet.
Visst kan utlandstiden ha sina fördelar, en är att många "hemvändare" kommer hem för att satsa på tränarkarriären och att man fått en internationell syn på arbetet. Jag hoppas att skidlärare gör det samma och inte bara lägger av för att lönerna är sämre här. En större utmaning att jobba utomlands? Se det som en utmaning att påverka och utveckla Svenskskidskola istället, det kallar jag utmaning!
Kom ihåg att på skidläraryrket blir man inte ekonomisk rik utan man blir rik på annat istället, hälsa, natur upplevelser, möten av människor och kulturer mm. Det vet vi alla! ;)

Hörru Jonny!!
När kom snacket om pengar med i bilden? Här snackar jag möjligheten till att påverka och att aktivt kunna deltaga till att svensk skidskola utvecklas. Jag har inte ens nämnt ordet utomlands i debatten. Men av 4 svar på mitt inlägg har både du och Petra halkat in på ett sidospår. Och för att klargöra några punkter:
*erfarenhet är viktigt!!!!
*"pampar" med engagemang är ännu viktigare!!!!
*"Pampar" som sitter på sina stolar för egen vinnings skull suger!
*Eva Ruder-Thorén rockar, för hon lever upp till punkt 2!(precis som hennes bror Kjell)
Till sist vill jag bara säga att jag gråter över att vi i svensk skidskola tror att problemet är pengar, för vem f-n söker sig till yrket för att tjäna pengar???

Hurru jag?

Jag la in ett inlägg som inte bara berörde ditt inlägg utan också just Petras och Evas. Enligt Petra så är pengar en anledning till att jobba utomlands. Försvinner man utomlands är det svårt att påverka svensk skidskola och få till en föryngring, anser jag. Därför hör dessa ämnen ihop. Om många känner som Petra, så har vi ett stort problem som måste tas i tu med, kanske viktigare än "pamparna" i sig?

Håller helt med dig att Eva rockar. Du har väl hört henne i backen?
/J

Att många kääner att det inte är tillräckligt lönsamt att jobba som skidlärare har nog mer att göra med den kultur som skapats i yrket. Man ska säga att det är pga pengarna som man söker lyckan utomlands, man ska också gärna hänga på missnöjeståget och skylla på en onda makten som skapat den negativa trenden. Petra nämner i sitt inlägg att det är dom däruppe i Skistar som måste komma till insikt. Vad jag inte förstår är vad dom där uppe ska inse??? Det är lättare i livet om man får någon attt skylla på för då kan man ju lura sig själv att det är i alla fall inte mitt fel att det är som det är. Jag har själv varit i skidskolor både i USA, Alperna och i länder söder om ekvatorn - och en sak är säker. Jag hade inte mer pengar i plånboken efter säsong då än var jag har haft efter avlsutad säsong i Sverige. Nej, det som drog mig utomlands var spänningen att få vidga mina vyer och äventyret som väntade, är tveksam till om en högre lönecheck i Sverige hade fått mig att stanna. Och jag är inte med på din jämförelse med fotbollsproffs Jonny, för jag skulle hellre vara bollkalle i Real Madrid än att var stjärna på mittfältet i Gefle....... Och förresten Jonny, det var inte meningen att vara oförskämd men jag blir så less att vi skyller på degen.

Hej igen.
Ber om uräkt om jag misstolkade ditt inlägg,skidlärarungdom. Mitt svar var mer tänkt till johans inlägg.
Håller med dig när du säger att man åker utomlands för att vidga sina vyer samt för spänning och äventyrens skull. De gäller ju vårat yrke vart en man befinner sig i världen.
Jag valde också detta jobb för att man brinner för skidåkning och att lära ut de man själv håller kärt, men den bistra sanningen är att de är inte
de som ger en mat på bordet (missförstå mig rätt). Håller också med att de är mycket snack och liten verkstad och inser att jag med förgående inlägg medverkade till det, till viss del. Min kariär utomlands behöver ju inte betyda att jag bryr mig mindre om skidlärar sverige. Jag vill vara med och utbilda och utveckla vårat skid sverige i framtiden, fastän att jag inte jobbar här just nu!
Jag har många förslag och ider och vet att "pamparna" kommer inte till mig, utan är fullt medveten om att det är jag som får ta mig till dem.
Hoppas att dessa inlägg kan bli en början på något kreativt, och inte bara på papper!
MVH
/Petra

Hej igen!

Som vi alla märkt är detta ett viktigt ämne som många har bra och vettiga åsikter om. Genom "skidlärarungdoms" inlägg så hoppas iaf. jag att debatten bara har börjat. Detta är ett ämne som rör upp känslor, både hos "de äldre" och vi yngre som vill påverka och förändra. Som sagt, hoppas detta är ett första steg i rätt rikning!

Ursäkten accepterad ; )

/J

Nu är jag glad för att debatten verkligen är igång och kanske har det frö som såddes med det första inlägget tagit sig och så småningom blommar ut till något vackert. Det har adrig varit min mening att såra eller bli ovän med någon. Mycket av det jag skrev är inte alls det jag står för, men för att blåsa liv i branschen krävs det ibland att vara lite provokativ. Vi har ju iallafall hittat två personer som är engagerade, så Jonny och Petra skicka ett e-mail till Eva och fråga vad ni kan hjälpa skidlärarföreningen med. Tack för min tid på det här forumet, nu ska jag ute och njuta av vintern..........